Ketogen kost – vad leder det till?

Ketogen kost är lik den strikta LCHF-kosten, men med ett tydligare fokus på att uppnå ketos. Ketos är det tillstånd som uppstår när kroppen övergår till att använda fett som huvudbränsle. Keton kroppar framställts i levern av fettsyror från kosten eller från kroppens fettlager. De släpps sedan ut i blodströmmen, tas upp i hjärnan och andra organ, skjutsas in i cellernas energikraftverk, mitokondrierna, där de används som bränsle för att skapa energi.

Blodsockret påverkas inte på samma sätt som vid glukos intag och håller sig på normala nivåer, inte för högt och inte för lågt. Andra fördelar med ketoner som bränsle är att förbränningen är renare och skapar mindre fria radikaler. Nog så viktigt för att förhindra för tidigt åldrande och cancer.

Det effektivaste sättet att uppnå snabb keton förbränning är en kortare fasta varje dag. Det betyder att man småfastar 15 till 18 timmar under dygnets lopp.

Man äter tidigt och en lätt middag och väntar 15 till 18 timmar med att äta till nästkommande dag. Den andra varianten är att fasta några dagar varje månad. Det blir som en kickstart för att få igång förbränning av extra lager fett i kroppen. Om man sedan är försiktig och inte äter för mycket söta frukter eller raffinerade vita mjöl rätter eller potatis och vitt ris, undviker dessert, vitt bröd och godis, har man gett sina celler en chans att föryngra sig.

En strikt ketodiet kan ha fördelar om den används i terapeutiskt syfte, på rätt sätt och inte hela tiden.

Vad som chockerade mig under den konferens som jag nyligen deltog i, var hur många föredragshållare ansåg att kolhydrater borde ersättas med animaliskt protein. De föreslog tom att avstå från komplexa kolhydrater, som finns i nyttiga grönsaker, fullkorn och bönor och frukt, och istället äta kött, oavsett vilket slags kött (processat, eller industriframställt kött från djur uppfödda på GMO soja och majs och som inte kommer från gräsbetande djur), tycktes inte heller spela någon roll.


Jag frågade flera av dessa köttätande, karnivora experter om det verkligen menade att en vanlig hamburgare var bättre än en broccolisoppa.
Utan att blinka svarade de: ja!


Många talare som förespråkade den köttfokuserade ketogena dieten, gjorde således ingen urskiljning mellan vita, raffinerade kolhydrater och komplexa kolhydrater från grönsaker och bönor (skillnaden mellan enkla och komplexa kolhydrater är att de sistnämnda inte höjer blodsockret lika snabbt).

De köttälskande fanatikerna som visar sig väl presenterade inom den ketogena rörelsen och den konferens jag deltog i, tycks förblindade av de kortsiktiga positiva resultaten för viktminskning genom lägre blodsocker. Ett exempel är författarna till boken “The Carnivore Cookbook”, Craig och Maria Emmerson som höll föredrag om hur vi alla borde bli karnivorer för vår hälsas skull. Onekligen en synnerligen farlig väg att gå som jag verkligen vill varna för. Vilken typ av kött man äter spelar stor roll.

Industriframställt processat, hårdstekt, grillat eller rökt kött samt skinka, charkvaror är inte nyttigt kött och höjer risken för inflammation. Helst bör konsumtion av kött komma från gräsbetande djur och från svenska bönder jordbruk och som inte tvingat djuren äta genetiskt modifierat foder såsom soja, majs och andra spannmål.

GMO-produkter är extra hårt besprutade och är en anledning varför man vill äta ekologiskt kött om möjligt. Vad många inte känner till är att de flesta köttproducerande djur vi äter föds upp på dessa GMO produkter. Sverige och Norge är mig veterligen undantaget. Se upp för sydamerikanskt kött!

En strikt ketodiet bör endast användas terapeutiskt

För att förebygga cancer bör man vara noggrann med vad man äter för sorts kött och se till att reducera intaget snarare än öka det, eftersom mycket rött kött och charkprodukter är inflammationsframkallande och kött innehåller en tillväxtfaktor som man vill undvika. Processat kött såsom bacon, rökta köttprodukter och skinka innehåller nitrater som får levern att producera farliga fetter för hjärnan.

Liksom många andra extrema dieter bör en strikt ketodiet användas vid terapeutiska tillfällen. Att mindre kolhydratintag är ett hälsosamt val tvekar knappast någon expert om idag, men om vi ersätter i stort sett alla kolhydrater (man rekommenderar ibland så lågt som 15 till 20 gram om dagen) med animaliskt protein är vi definitivt inne på fel väg, vilket understöds av en stor vetenskaplig studie publicerad i The Lancet som undersökte matvanor hos en global befolkning (450,000 personer) under en längre tid.

Resultaten visade på ökad risk för tidig död för de som ersatt kolhydrater med huvudsakligen animaliskt protein. Däremot, de som höll sig till en mer plantbaserad kost hade inte samma problem. Man kan vara vegetarian, äta en ketogen kost och samtidigt undvika kost som har högt glykemiskt index.

Dieten i de blå zonerna är till 90% plantbaserad

Vad är logiskt och rimligt? Vi vet att de som lever längst i världen (i de så kallade blå zonerna) sällan går till extremer utan lever på en övervägande (90 till 95% plantbaserad och varierad kost, fullkorn, bönor, nötter och mycket bladgrönsaker, med bra fetter (olivolja och ekologiskt kokosfett) och inte för mycket kött eller fisk. 50 till 65 % av deras kaloriintag kommer från hälsosamma kolhydrater.

De äter inte heller färdiglagad och processad mat, och har en livsstil som främjar hälsan. De har starka sociala band med sin omgivning och rör på sig fram till mycket hög ålder.

Deras kost liknar egentligen mycket den ursprungliga medelhavskosten som anses vara en av den mest hälsosamma hushållsmaten i världen. Massiva globala studier påminner oss att fokusera på en hälsosam och plantbaserad, färsk, icke processad mat som är en bättre långtidsplan för hälsa än mer eller mindre extrema dieter.

Läs mer av författaren David L. Katz till boken “Truth About Food” är medgrundare till Yale University’s Yale-Griffin Prevention Research Center, tidigare chef på American College of Lifestyle Medicine, grundare av True Health Initiative och författare till 15 böcker. Han är ett tungt namn med akademisk erfarenhet på högsta nivå vad gäller kost och hälsa. Katz stöder tesen att vi ska äta mestadels plantbaserat.

Arnold Schwarzenegger. Foto: MensHealth.com

Gymkillen Arnold Schwarzenegger bör äta mer än 35 gram protein per dag. Foto: MensHealth.com

Endast 35 gram protein per dag kan räcka

På föredragshållarnas lunchtallrikar låt det mest kött i alla former, stekta ägg, bacon, feta såser och inget grönt. Detta är ett allvarligt misstag som kan leda till sjukdom. Vad de kanske inte vet är att överskott av köttproteiner också förvandlas till glukos.

Vi behöver i stort sett 0,5 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Det vill säga om jag väger 70 kilo behöver jag inte mer än 35 gram protein om dagen såvida man inte är atlet eller bodybuilder.

Dessutom, även om högt protein och knappt några kolhydrater leder till minskat blodsocker med mindre pikar, men det leder dock inte till minskat insulin. Vi ska heller inte glömma att det går alldeles utmärkt att få i sig proteiner från plantbaserad föda även för atleter och andra professionella inom olika sporter.

Läs gärna den boken Plant-based diets for cardiovascular safety and performance in endurance sports av Barnard ND, Goldman DM och Loomis JF publicerad i januari, 2019.

Alzheimers kan förbättras med en lätt, flexibel ketodiet

Dale E. Bredesen, MD, är en internationellt erkänd expert på vilka mekanismer som leder till neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers. Han är författare till åtskilliga böcker i ämnet och har tagit fram ett protokoll för att hjälpa människor att bli återställda från Alzheimers, en sjukdom som skolmedicinen anser är obotlig.

Inom den funktionella medicinen har man börjat använda sig av dessa protokoll och de visar sig fungera väl för många patienter. Jag kan inte nog poängtera att Alzheimers är en synnerligen svår sjukdom och som drabbar patienten och den närmsta omgivningen hårt.

Vad innebär hans diet och hur skiljer den sig från den normala  protein och köttinriktade keto dieten?

Protokollet inkluderar komplexa kolhydrater, frukt och undviker mat som vanligen rekommenderas i en standard ketogen kost, såsom kött och mättade fetter från köttprodukter. Han menar att kognitiv försämring huvudsakligen beror på tre hot mot vår hjärna: inflammation, brist på näringsämnen som är extra bra för hjärnan, hormoner och giftiga ämnen

Läs mer: ”Hotet mot din hjärna – den överraskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ” av David Perlmutter, en annan ledande figur när det gäller hjärnhälsa.

Dale Bredesens protokoll innehåller följande:

1. Färsk oförstörd, icke processad, plantbaserad kost

2. Mild ketosis

3. Komplexa kolhydrater

4. 10 till 15 portioner av icke stärkelserika grönsaker/dag.

Stärkelserika grönsaker:

  • Bönor (njure, marin, pinto, svart, cannellini)
  • Butternut squash
  • Kikärtor
  • Majs
  • linser
  • palsternacka
  • ärtor
  • Potatisar
  • Sötpotatis
  • Taro
  • Jams

Icke-stärkelserika grönsaker:

  • kronärtskocka
  • Sparris
  • Böngroddar
  • Broccoli
  • Kål
  • Blomkål
  • Selleri
  • Gurka
  • Äggplanta (även känd som aubergine)
  • svamp
  • lök
  • Paprikor (även kända som capsicum)
  • Sallad
  • Brysselkål
  • Spenat
  • Tomat
  • rovor
  • Zucchini (även känd som zucchini)

5. Hälsosamma fetter. Mestadels enkelomättade fetter kost från nötter, frön och olivolja

6. Protein från baljväxter och ännu bättre från quinoa, chia, mungbönor, tofu, nötter och kallvattens fisk som inte har mycket kvicksilver såsom torsk, hälleflundra, lax (bör vara vild) tilapia (St Petersfisken), som tyvärr nästan alltid är odlad fisk.

7. Frukter med lågt glykemiskt index såsom bär av olika slag

8. 12 timmars nattfasta samt 3 timmars fasta innan du går och lägger dig, sammanlagt 15 timmar mellan sista och första måltiden är idealisk.

Hjärnan är vår största energikonsument. Många neurologiska sjukdomar delar ett och samma problem, nämligen otillräcklig tillgång till energi. Många tror att hjärnan behöver mycket glukos, men den kan mycket väl tillgodogöra sitt behov av energi från ketonkroppar.

Fördelen med ketoner som bränsle i hjärnan kan vara åtskilliga. En del forskare menar att ketoner kan skydda oss mot en mängd hjärnsjukdomar. Anledningen är att BHB, en större ketonkropp, skulle vara ett mera effektivt bränsle än glukos. Det visar sig också att en keton diet ökar antalet mitokondrier i hjärncellerna. Det är synnerligen positivt för ju mer energi som skapas desto mer vitala blir vi.

Text: Kerstin Unger-Salén

Varning för mammografi – Kan skada mer än göra nytta – Del 1

Undanhåller läkare svenska kvinnor från objektiv information?

Av
TV Hälsa-26 april, 2018

Det har länge debatterats om mammografi (bröstcancer-screening) gör mer skada än nytta. Hälsoprofilen Kerstin Unger-Salén har tidigare skrivit om riskerna med mammografi. “Det är viktigt att kvinnor får allsidig information innan de fattar beslut att stråla sina bröst”, skriver Unger-Salén som driver ett hälsocenter på Mallorca.

Schweiz rekommenderar inte längre kvinnor att göra regelbunden mammografi. Läkarsällskapet i Schweiz har publicerat en rapport som är banbrytande. År 2013 erbjöd man fortsatt mammografi program för kvinnor från åldersgruppen 50-69 år. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen väsentligen längre tid av bröstcancer-screening, från åldrarna 40-74 år, men numera finns inte dessa rekommendationer kvar i Schweiz.

Expertgruppens konklusioner som ledde till denna radikala omställning är följande:

  • År 2013 blev de ombedda att göra en översyn av landets mammografi program. Under 12 månader gick de igenom med tillgänglig expertis den evidensbelagda forskning som fanns om negativa och positiva effekter av bröstscreening. Allteftersom arbetet fortsatte blev expertgruppen mer och mer oroade för det visade sig att både läkare och allmänheten tycktes ha en övertro att mammografi skulle vara en säker undersökning och att den kunde rädda liv.
  • Sedan minst 15 år tillbaka har det funnits många kontroversiella uttalanden kring mammografi.

Vårdguiden, Cancerfonden och Socialstyrelsen ger generellt en för positiv bild av mammografi

Exempelvis, i en studie publicerad 2004 (nedan) säger man att den information som ges från regeringsorganisationer, som exempelvis Vårdguiden eller Socialstyrelsen i Sverige, är synnerligen ensidiga i sina positiva uttalanden och berättar inte objektivt om riskerna med mammografi.

Få webbsidor lever upp till en acceptabel standard om hur en generell medicinsk information till allmänheten bör presenteras enligt denna utredning: “Presentation on websites of possible benefits and harms from screening for breast cancer: cross sectional study” .

Cancerfonden tillhör dem som inte är objektiva. De har följande att säga om mammografi:

“Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.”

Kvinnors uppfattning av hälsofördelar med mammografi reflekteras inte av verkligheten

Den schweiziska expertpanelen säger:

”Vi är oroade av den uttalade skillnaden mellan kvinnors uppfattning av mammografins fördelar och de fördelar som de kan förvänta i verkligheten.”

Majoriteten trodde att mammografi minskar risken för bröstcancer med 68%, att det minskar bröstcancerdödsfall med 62% och att 10 år av regelbunden mammografi-screening kan förhindra minst 75% av kvinnors dödsfall.

Med andra ord insåg de att kvinnor har orealistiska förväntningar pga missvisande information som ges i syfte att övertyga dem att göra regelbundna mammografiundersökningar. Härvidlag är Sverige inget undantag.

Läs mer om att Vårdguiden erkänner att mammografi inte är helt säkert: Vårdguiden: Mammografi inte helt pålitlig metod

Mammografi gör mer skada än nytta

I de konklusioner som gjordes av den schweiziska expertgruppen var man chockerade över att det fanns minimal evidens för att mammografi överväger de skador som bröstscreening kan åstadkomma.

I en av de studier som experterna gick igenom, nämligen ”The Canadian National Breast Screening Study”, som pågått under hela 25 år, fann man att 106 av 484 kvinnor som diagnosticerats med bröstcancer genom mammografi, var överdiagnosticerade.

Den relativa riskminskning man talar om, nämligen att mammografi minskar risken av dödsfall med 16 till 25%, är enligt experterna ett högt pris att betala med tanke på den mängd överdiagnosticering som undersökningarna har medfört.

Sayer Ji, är grundare av Greenmedinfo.com och ingår i en expertpanel för National Cancer Institute. Han påpekar att “tidig stadie cancer”, Stadie 0, av exempelvis bröstcancer, inte är cancer. De är godartade växter och inget annat.

Cellförändringar är när många celler i ett område i kroppen fungerar annorlunda. Metabolism i cellerna kan ha förändrats vilket tvingar vissa celler att bli anaerobiska. Läs gärna en forskning som som publicerats i NCBI: ”How does the metabolism of tumour cells differ from that of normal cells?”


Många cellförändringar stannar av innan de leder till cancer. Det är normalt att vi av och till har cellförändringar och cancerceller som ambulerar runt i kroppen och att de förs bort på ett naturligt sätt med hjälp av immunförsvaret (såvida det inte är undertryckt förstås).


Onormala celler kan bli en malign tumör eller också är de godartade och kan till och med försvinna av sig själva. Ingen vet och ännu vet man inte hur man kunna förutspå vad som kommer att hända med onormala celler.

Behandlingar bör utgå menar många läkare från att antingen har man cancer eller också har man det inte. Att tro att det kan blir cancer låter ovederhäftigt och lämnar patienten i en slags gråzon.

Cellförändringar bör övervakas, men i skolmedicinen behandlar man sådana cellförändringar i bröstet på ett aggressivt och invasivt sätt. Man utgår från en felaktig premiss, att det kan bli cancer.

”Bättre att vara på den säkra sidan” resonerar man, men en hel del experter ifrågasätter om dessa aggressiva behandlingar verkligen är så säkra.

Biopsier kan sprida cancer  och onödiga ingrepp samt skapad oro kan sänka patienten

Biopsi – Källa: Mastopatiya.su

För att läsaren ska förstå vill jag beskriva den normala gången för hur man behandlar så kallade förstadie av cancer i bröstet och det här gäller faktiskt inte bara bröstcancer:

Först gör man en eller flera diagnostiska mammografier och ultraljud och även fin nålspunktion (en eller flera biopsier).

De diagnostiska mammografierna utsätter bröstet för mer strålning på kort tid. Fin nålspunktion kan diskuteras och så även kirurgiska ingrepp, eftersom man inte kan vara säker på att de inte åstadkommer en spridning av cancercellerna. De naturliga avgränsningar som en tumör har i ett tidigt stadium kan punkteras av en nål eller en kirurgisk kniv. Det bekräftas av en studie som gjordes redan 2004 på the John Wayne Cancer Institute, Saint John’s Health Center in Santa Monica, California. De fann att:

”en manipulering av en intakt tumör genom fin nålspunktion eller stor nål för biopsi, associeras med en ökning av incidens av SN-metastaser, möjligen pga den mekaniska punkteringen av tumören.”

Detta är den ordagranna återgivningen:

“manipulation of an intact tumor by FNA (Fine Needle Aspiration) or large-gauge needle core biopsy is associated with an increase in the incidence of SN metastases, perhaps due in part to the mechanical disruption of the tumor by the needle.”


Varje operation innebär dessutom att immunförsvaret försvagas av antibiotika och eventuell infektion, att kroppen sätter igång en process av tillväxtfaktorer för att läka såret, vilket även kan påskynda tillväxt av cancerceller och att kroppen blir inflammerad.


Efter biopsi och mer röntgen föreslår man sedan olika behandlingsvägar:

  • Lumpektomi, en operation som lokalt tar bort de celler som förändrats och lite mer frisk vävnad runt omkring
  • Lumpektomi och strålning
  • Mastektomi, avlägsnandet av hela bröstet

Hur många opereras inte i onödan i jakt efter en cancer som inte finns? Jag personligen känner till sådana fall och det är just därför man kritiserar mammografi och överdiagnostik.

Kvinnor utsätts för stor oro och behandlingar som inte är riskfria. Detta trots att det förmodligen aldrig skulle bli kliniskt uppenbart att de haft cancer.

Kvinna blev “överopererad” och “överbehandlad” i onödan

Ett exempel är en kvinna som hade cellförändringar i lungan och en liten tumör som växte på baksidan av livmodern. Man hittade också något vitt och misstänkt på levern enligt röntgen. Det ledde till att man opererade bort livmoder och äggstockar och tog en del av levern i två olika operationer under mycket kort tid. Lever ”tumören” var ingen tumör utan fett. Således en operation helt i onödan. Växten utanpå livmodern var en cysta som innehöll två små benigna (ofarliga tumörer).

Kvinnan fick ett enormt ärr och dessutom blev ärret infekterat. Antibiotika delades ut för att behandla kvinnan och vi kan anta att hennes immunförsvar gick i botten. Kvinnan kom i klimakteriet i förtid, blev traumatiserad av alla operationer och den oro hon upplevde av att tro att hon hade cancer som inte fanns eftersom tumörerna var benigna.

Text: Kerstin Unger-Salén | Läs del 2 och del 3 här på TV Helse | Kerstins Preventiva Cancerblog och hon finns även på Casbernats.com

Referenser

The New England Journal of Medicine“Breast-Cancer Tumor Size, Overdiagnosis, and Mammography Screening Effectiveness”. Gilbert Welch, M.D., M.P.H. Philip C. Prorok, Ph.D., A. James O’Malley, Ph.D., and Barnett S. Kramer, M.D., M.P.H.

“Enhanced biological effectiveness of low energy X-rays and implications for the UK breast screening programme”, publicerad I the British, International Journal of Radiolology. G J Heyes, PhD, A J Mill , PhD, and M W Charles, PhD, DSc

Department of Medical Physics, University Hospital Birmingham NHS Foundation Trust, Birmingham B15 2TH, 2Radiation Biophysics Group, School of Physics and Astronomy, The University of Birmingham, Birmingham B15 2TT, UK

The Cochrane Database of Systematic Reviews, looked at data from over 600,000 women between the ages of 29 and 74 who had undergone the mammogram, the results showed that often the mammogram did more harm than good.

Formby, B., Wiley, T.S., “Progesterone inhibits growth and induces apoptosis in breast cancer cells: inverse effects on Bcl-2 and p53,” Annals of Clinical & Laboratory Science. Nov-Dec;28(6):360-9 (1998). ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9846203

Horita K1, Inase N, Miyake S, Formby B, Toyoda H, Yoshizawa Y. “Progesterone induces apoptosis in malignant mesothelioma cells,” Anticancer Research, Nov-Dec;21(6A):3871-4 (2001). ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11911261

Roni T. Falk, Louise A. Brinton, Joanne F. Dorgan, et al., “Relationship of serum estrogens and estrogen metabolites to postmenopausal breast cancer risk: a nested case-control Study,” Breast Cancer Research 15 (2013): online 2013 Apr 22.  ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23607871
Relationship of serum estrogens and estrogen metabolites to postmenopaus…pubmeddevPubMed comprises more than 30 million citations for biomedical literature from MEDLINE, life science journals, a…

Replik till Bergö: Antioxidantrik, näringstät och syreberikande kost botade min cancer på några månader

Kerstin Unger-Salén gick i sin debattartikel detaljerat igenom professor Martin Bergös forskningsresultat om antixodanters hälsoeffekter vid cancerbehandling och vad hans team på Sahlgrenska dragit för slutsatser, men blev sedan inte nöjd med Bergös replik rubricerad: ”Huvuddelen av all cancerforskning har inget med industrin att göra”. Därför återkommer Salén med en replik. 

Jag trodde vi skulle ha ett seriöst utbyte, men sen jag läst hans svar inser jag att Bergö egentligen inte vill bemöta de forskningsfakta jag tagit upp och som i vissa fall gick rakt emot vad han kommit fram till angående antioxidanter och cancer. Han bara upprepar det han påstått tidigare.

Bergö säger att jag talat om hans drömvärld, men han har missuppfattat vad jag sade. Jag talade nämligen om min drömvärld och hur den skulle kunna se ut. En värld där man kan mötas från olika ”läger” och intressera sig för varandras kunskap och funderingar. En dialog med genuint intresse att lära sig av varandra.

Hela debatten om antioxidanter och cancer
25 nov (Salén): Antioxidantrik, näringstät och … botade min cancer på några månader
22 nov, 2015 (Bergö): ”Huvuddelen av all cancerforskning har inget med industrin att göra”
12 nov, 2015 (Salén): Naturlig diet… botar cancer … Svensk cancervård … efterbliven
4 nov, 2015 (Wosk): Bör man undvika antioxidanter?
19 okt, 2015 (Bergö): Oansvarigt att uppmuntra till antioxidant-intag för cancerpatienter
15 okt, 2015 (Wosk): ”Bergö-studien” … inte verklighetsanknuten
13 okt, 2015 (Bergö): ”Vårt resonemang är vare sig kontroversiellt eller svårt att förstå”13 okt, 2015 (NewsVoice): Bergö kritiseras av hälsoexperter för studie på antioxidanter

Fakta biter inte på Bergö såvida de inte understödjer hans teorier och forskning. Vet inte om jag tycker det är seriöst rent vetenskapligt, men det får stå för dig Martin Bergö.

Åtgärder för att minska risken för återfall eller hur man ska förebygga cancer är ett viktiga områden som skolmedicinens forskare hittills inte visar större intresse för. Varför? Kanske saknas ekonomiskt intresse inom läkemedelsvärlden att forska på mat och livsstil. Eller hur kosttillägg kan hjälpa oss att förbli friska. Jämfört med läkemedel finns inga stora pengar att tjäna.

Tre olika områden är intressant att studera vad gäller antioxidanter och cancer:

  1. Hur kan de användas i förebyggande syfte för att minska risken för att få cancer eller efter avslutade behandlingar för att bygga upp kroppens förmåga att själv bekämpa återfall
  2. Hur kan de hjälpa kroppen att läka från cancer
  3. Vilken effekt och hur kan de hjälpa under pågående cellgiftsbehandling och strålningsterapi.

Det var så jag bemötte Bergös forskningsstudie, nämligen genom att titta på de tre frågeställningarna.
Bergö säger att ”många högrankade vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter och forum börjar man nu bli överens om hypotesen att antioxidanter, genom sin antioxiderande förmåga, skyddar friska celler från fria radikaler som kan leda till cancer; men när man redan har cancer så skyddar antioxidanter tumörcellerna från de skadliga radikalerna.”

Det finns inte alls en enighet på den här fronten, vilket jag la fram redan i min förra replik.Vare sig bland forskare eller hos motsvarande Cancerfonden i USA.

Enligt The American Cancer Society säger man följande:

”At this time, many cancer doctors advise against taking high doses of antioxidant supplements during chemotherapy or radiation. There is a concern that the antioxidants might repair the damage to cancer cells that these cancer treatments cause, making the treatments less effective. But others have noted that the possible harm from antioxidants is only in theory. They believe that there may be a net benefit in helping to protect normal cells from damage caused by these cancer treatments.

Whether antioxidants or other supplements are helpful or harmful during chemotherapy or radiation treatment is a major question without a clear science-based answer right now. Until more evidence is available, it’s best for cancer survivors getting these treatments to avoid dietary supplements except to treat a known deficiency of a certain nutrient, and to avoid supplements that give more than 100% of the Daily Value for antioxidants.”

De uttalar sig betydligt mera nyanserat än Bergö. Man konstaterar att en del forskare anser att den övergripande fördelen med antioxidanter under pågående cancerbehandling är att de hjälper skydda normala hälsosamma celler från den skada som cellgifter och strålning åstadkommer.

Detta är något som även jag påpekat. Skolmedicinens cancerbehandlingar handlar ensidigt om att eliminera cancertumören. Problemet kvarstår att friska och oerhört viktiga celler och vävnader förstörs av de fria radikaler som cellgifter och strålning medför. Det kan försvåra överlevnad och direkt skada patientens immunförsvar och övriga allmäntillstånd. Hur ser Bergö på detta problem?

Det finns dessutom ett allmänt accepterat och generellt koncept att kronisk inflammation kan vara en viktig anledning till cancer och andra degenerativa sjukdomar såsom diabetes, hjärtsjukdomar eller autoimmuna sjukdomar.

Jag refererar bl.a. till en forskningsstudie publicerat av PubMed som heter ”Chronic inflammation and oxidative stress as a major cause of age-related diseases and cancer” av Khansari N1, Shakiba Y, Mahmoudi M.

Hur tror ni man motverkar kronisk inflammation? En kost som till stor del innehåller grönsaker, frukt och olivolja och är rik på antioxidanter som exempelvis polyfenoler. Omega 3 är också rekommenderat för det förstärker antioxidanternas effekt. Omega 3 är bäst att ta som en naturlig krillolja i pillerform precis som vi tog fisklevertran i gamla tider. Det är svårt att få i sig tillräcklig omega 3 genom kosten.

Antioxidanter handlar ju inte bara inte om cancerceller utan hur normala celler kan utvecklas till att bli cancerceller p.g.a. fria radikalers framfart.

Vi måste ställa frågorna:

  • Finns det inga andra möjligheter än cellgifter och strålning som förvisso kan minska tumören men vars behandlingar samtidigt riskerar skapa en ny tumör eller andra allvarliga sjukdomar? Det är precis här som dilemmat ligger.
  • Utan antioxidanter hur ska vi försvara oss mot inflammation och cellgiftenas fria radikaler? Patienter som fått en tumör består ju mer av friska celler än cancerceller.

Följer man Bergös råd ska man akta sig för antioxidanter om man misstänker eller har diagnosticerats med cancer. Eller gäller det bara kosttillägg. Varför?

Den fråga jag ställde till honom och som han valde att inte besvara var just huruvida han ser en fara i att låta fria radikaler härja fritt bland normala celler? Det har ar faktiskt en oerhört viktig frågeställning.
Dessutom, hur ska vi veta om vi bär på en tumör? Var tredje människa förväntas diagnosticeras med cancer.Ska alla dessa avstå från antioxidanter i kosttillägg?

Många människor äter inte tillräckligt med grönsaker och frukt dagligen och D vitamin kan man definitivt inte få nog av genom maten utan det måste tas som kosttillägg på vintern.

Till sist en forskningsstudie som direkt motsäger Bergös påståenden. Det är en synnerligen komplett forskning (publicerad på Pubmed), som heter: ”Antioxidants and other nutrients do not interfere with chemotherapy or radiation therapy and can increase kill and increase survival, part 1” av Simone CB 2nd1, Simone NL, Simone V, Simone CB.

Där omtalas hur det i vissa cancerbehandlingar används två läkemedelsantioxidanter som heter Ethyol och Dexrazoxane. Det är ju intressant att skolmedicinen använder sina egna antioxidanter för att minska skador som i vissa fall framkallats av bl.a. methotrexate ett synnerligen giftigt cytostatika som används för vissa cancertyper som nacke, vissa lymfomtyper och leukemi.

I vilket fall är de antioxidanter som används syntetiska och skiljer sig helt och hållet från kosttillägg som baserar sig näringsämnen från oförstörda och naturliga matprodukter.

Bergö vet att det är skillnad på naturliga kosttillskott och syntetiska. Själv skulle jag aldrig konsumera syntetiskt när det går att få tag på naturbaserade produkter.

I ovanämnda forskningsstudie utgår man från samma frågeställning som Bergö och hans team gjort i sin studie, fast de har använt ett mycket bredare underlag av olika antioxidanter såsom betakaroten; vitamin A, C, and E; selen; cystein; B vitaminer; vitamin D3; vitamin K3; and glutathione, i kombination eller enskilda.

Deras studie baserar sig på patienter till skillnad från möss som ingick i Bergös studie. Undersökningen ville ta reda på sanningshalten i påståenden liknande Bergös: Att antioxidanter minskar effektiviteten av cellgifter och strålning genom att neutralisera den fria radikal effekten.

Man gick igenom 280 (!) kollegialt granskade forskningsresultat (62 in vitro och 218 in vivo). Femtio stycken studier använde 8,521 patienter som använde olika kostillskott såsom betakaroten, B, A, C, E, D3, och K3 vitaminer samt glutathione.

Deras konklusion: Sedan 1970 talet har man gått igenom 280 forskningsstudier och utfört 50 studier där 8521 patienter ingått. Dessa tilldelades icke receptbelagda kosttillägg i form av antioxidanter och andra näringsämnen. Hos dessa patienter förbättrades effektiviteten av pågående cancerbehandlingar, minskade deras sidoeffekter och skyddade normala vävnader. Hos 15 patienter förbättrades deras överlevnad.
Så enig är man således inte som Bergö låter påskina.

Avslutningsvis kan jag bara säga att när jag fick livmodercancer för 16 år sedan började jag äta en antioxidantrik, näringstät och syreberikande kost med morötter, selleri, äpple, spenat och kål i hemmagjord koncentrerad juiceform.

Hela min kost var inställd på detox och att hindra fria radikalers skadliga inverkan på kroppens celler. Jag byggde upp immunförsvaret och rättade till obalanser. Åt antioxidanter i form av extra kosttillägg. Det gällde att minska bördan av fria radikaler och samt rätta till gykemiskt index för att reducera inflammationsrisker som ju ligger bakom uppkomsten av de flesta kroniska sjukdomar, cancer inberäknat.

Min kost var rik på polyfenoler (antioxidant diet). Det hjälpte min kropp att läkas och efter 8 veckor hade tumören upphört att växa och börjat minska i storlek. Jag behövde inte göra en operation eller cancerbehandlingar av vanligt slag utan fortsatte med min strikta anticancerdiet och blev fri från tumören och min sjukdom efter tre månader, utan gifter.

Bergö och jag kommer från två olika världar. Jag intresserar mig för en helhetssyn och vill förstå olika sammanhang och hur de påverkar varandra. Framför allt hur man ska förebygga cancer och läka kroppen sett ur ett helhetsperspektiv.

Bergö får göra sina egna bekännelser, men jag tror att även han skulle kunna ha nytta av ett vidare perspektiv och vetenskapliga nyanser.

Text: Kerstin Unger Salen