Lymfsystemet motverkar cancer – Kroppens självläkande mekanismer

Vad är lymfan och varför är den så vital för vår hälsa? Ditt lymfatiska system är avgörande för att hålla kroppen hälsosam. Den ser till att vävnadsvätska blir fri från sjukdomsframkallande och giftiga ämnen som kan leda till kronisk förgiftning.

Text: Kerstin Unger-Salén, som driver hälsocentret Cas Bernats

Lymfsystemet är kroppens sophämtnings- och reningsverk. Lymfvätskan cirkulerar genom hela kroppen och fångar upp bakterier, virus, avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning, upplösta proteiner och ev. cancerceller (vilka uppstår som en naturlig del av cellernas regenerering).

Lymfsystemet avlägsnar cancerceller som normalt kan ambulera runt i kroppen

Lymfknutorna innehåller vita blodkroppar och makrofager. När lymfvätskan rinner genom lymfknutorna (kallas även lymfkörtlar) granskas misstänkta främmande ämnen eller celler som kroppen inte känner igen som vanliga celler (såsom exempelvis cancerceller). När de identifierats, stoppas de, lagras eller förstörs.


Om lymfknutorna blockeras och lymfdränage inte fungerar effektivt kan de inte heller avlägsna eventuella cancerceller varpå risken ökar för att dessa så småningom kan bilda en tumör.


Ett skadat lymfsystem betyder dessutom att personen är mycket mer utsatt för sjukdom och infektioner eftersom lymfsystemet hjälper kroppen att läka snabbare och bättre. 

Problemet med gallstenar som fastnat i gallgångarna

Levern (som är en del av lymfsystemet) agerar renar och filtrerar precis som övriga lymfsystemet. Den kan de-aktivera hormoner, alkohol och läkemedel (cellgifter) och överhuvudtaget avgifta kroppen.

Levern gör sig av med avfallet genom gallgångarna. Obstruktion i gallgångarna av exempelvis gallsten försvårar leverns viktiga rengöringsarbete.

Den största immunaktiviteten sitter i tarmarna, bl.a. därför att en stor del av lymfsystemet även befinner sig där.

Förstoppning och giftigt avfall som ligger kvar i tarmarna kan leda till potentiellt farliga komplikationer i övriga kroppen.


Stagnation är djupt ohälsosamt vare sig det gäller blod, lymfvätska eller en förstoppad mage som inte gör sig av med överblivna matrester på ett regelbundet sätt.


 

Vill inte väcka oro

Lymfsystemet och lymfkörtlar är således en viktig del av immunförsvaret.  Det och mycket annat glömmer Vårdguiden och Cancerfonden att berätta om när de beskriver bieffekter av strålning, cellgifter och bortopererade lymfkörtlar.

Allt slätas ut för att inte väcka oro. Patienten undanhålls information och känner inte till hela bilden för att själv kunna ta ställning. De om några borde vara välinformerade eftersom de kommer att tvingas leva med konsekvenserna.

Jag råder cancerpatienter att ta upp dessa frågor med sin onkolog. Ta reda på vad som kan hända vid bortoperation av lymfknutor.

Den normala rutinen är nämligen att operera bort lymfkörtlar i armhålan vid exempelvis bröstcancer eller melanom. Det görs ofta för att kunna göra en biopsi i förebyggande syfte.

Opereras åtskilliga lymfknutor bort kan det leda till lymfödem i armen eller bröstkorgen intill operationsområdet.

Strålbehandling mot bröstet kan också ge lymfödem i bröstet. Operation av lymfkörtlar i ljumskarna och strålbehandling mot underlivet kan ge lymfödem i benen och i könsorganen, hos både kvinnor och män. På samma sätt kan operation och strålbehandling mot ansikte och hals ge lymfödem på dessa ställen.

Vad är lymfödem?

Lymfödem är en kraftig svullnad som kan dyka upp långt efter färdig behandling. Lymfknutor som skurits bort under cancerbehandling kan göra att delar av kroppen inte kan dränera lymfvätskan i det berörda området. Lymfkärlen når så att säga en död slutände där filtren brukade sitta. Det kan t.o.m. öka risken för en ny cancer längre fram.

Lymfom är exempelvis en cancer som satt sig i lymfsystemet.

Stagnering av lymfan skapar alla möjliga symtom såsom cystor i livmodern eller äggstockar, förstorad prostatakörtel, reumatism i lederna, svullna ben och fötter, polyper i ändtarmen (ofta början till cancer), viss typ av astma, hösnuva och mycket mer.

Stagnering av lymfvätskan leder till svullnad, inflammation, smärta och ökad infektionsrisk och sjukdomar.

Här uppstår ett antal frågor kring skolmedicinens rutinbehandling av vissa cancerformer

Jag vet att kirurgiskt ingrepp för att skära bort lymfknutor är en vanlig procedur som man gjort sedan länge. Finner man cancerceller i lymfknutor anses det kunna vara början till en ny cancer eller spridning. Jag förstår resonemanget men, jag ber läsaren fundera över om en sådan procedur kanske gör mer skada en nytta. Varför förstöra eller skära bort delar av immunförsvar och lymfsystem när de är våra främsta allierade i kampen mot cancer?

Forskare har faktiskt undersökt om hur klokt det är att gör dessa rutinartade ingrepp. Det visar sig att denna typ av procedur knappast har någon positiv effekt för överlevnad eller minskat återfall och att i 20 % av fallen försämras patientens hälsa och ökar risken för infektioner.

Onkologer sitter fast i tron att om man skär bort eller på annat sätt avlägsnar symtomen har problemet förhoppningsvis lösts.

Operation, gifter och strålning och simsalabim förväntas kroppen bli fri från cancer och kunna läka sig själv. Men, denna typ av behandling tar sig inte an roten av problemet.


Operation tar sig inte an den underliggande anledningen varför vi får cancer och det gör inte cellgifter eller strålning heller. Det är en viktig insikt.


Antibiotika ges generellt vid operation för att förebygga infektion men den slår även ut den goda bakteriefloran. Tillsammans med bortopererade lymfknutor försämras patientens immunförsvar och att risken för lymfödem ökar.

Cellgifter och strålning ges i allmänhet för att minska eller förinta tumören. Tyvärr gör de också en hel del kollateral skada.

Det är välkänt (se Canadian Cancer Society) att när levern bryter ner cellgifter kan det skada levern, speciellt om de används i höga doser. Cellgifter kan också skapa IBS (Irritable Bowel Syndrome).

Strålning skadar inte bara cancerceller utan även hälsosamma celler och deras DNA.

Lymfknutor som skärs bort i behandling av cancer kan göra mer skada än nytta

Monica Morrow, MD, är en väl känd klinisk forskare och konventionell läkare. Hon har studerat vävnad från de som överlevt bröstcancer och där man funnit en liten mängd cancerceller, s.k. mikrometastaser i lymfkörtlarna. Normalt sett anses dessa vara dödliga enligt skolmedicinen men enligt Dr. Morrow visar det sig att ett litet antal cancerceller inte påverkar överlevnadsstatistiken. Därför börjar somliga läkare ifrågasätta denna praxis

Ytterst få studier har undersökt vilka skadliga långtidseffekter som uppstår av att ha skurit bort lymfkörtlar. Kanske borde man ta reda på detta?

Lymfsystemet
Lymfsystemet – Bild: Wikipedia, illustration: cnx.org

Dags för nytänk om lymfsystemet

Ju mer vi förstår sammanhangen, inser vi att skolmedicinens cancerbehandlingar behöver ses över för de baserar sig på ett grundläggande feltänk. Varför?

Behandlingarna är fortfarande mestadels inriktade på att få bort tumören, som är nog så viktigt, men minst lika viktig är att se till att patienten inte får tillbaka sin cancer.  Metastaser är nämligen det stora problemet.

Såsom behandlingarna ser ut i dag bidrar de ofta till att försämra patientens egna resurser för att kunna motstå återfall i framtiden.

Det är dags för ett nytänk vad gäller praxis inom onkologi. Den ensidiga krigföringen måste ta slut och kroppen behöver få hjälp att kunna göra sitt jobb. Vi föds med perfekta kroppar som vet hur de ska hålla sig hälsosamma, hur de ska reparera och läka sig själva. Problemet är att livsstil, gifter och kost hos nutidsmänniskan gör henne/honom utsatt, nu mer än någonsin. Därför ökar cancerincidensen hela tiden.

Jag avråder naturligtvis inte någon från en eller annan behandling men vill väcka eftertanke om vad som faktiskt kan skapa mer problem än nytta innan man bestämmer sig för en eller annan behandlingsplan med sin läkare.

Text: Kerstin Unger-Salén, som driver hälsocentret Cas Bernats

Miljöfrågor handlar både om den yttre miljön och om den inre miljön i människokroppen

Den yttre miljön har en direkt inverkan på den inre miljön hos oss människor precis som hos alla andra däggdjur. Den inre miljön påverkar i sin tur genernas beteende och cellernas energiproduktion. Bägge påverkar vår hälsa. Bra genuttryck och effektiv energiproduktion i mitokondria är livsviktiga för att motverka degenerativa sjukdomar såsom exempelvis cancer.

Alla mikrober som bor i människokroppen tillhör det s.k. mikrobiska ekosystemet. Det är sammankopplat med jordens ekosystem. Det som sker på jorden sker också inom oss. Detta är något som långsamt håller på att sjunka in i människors medvetande men myndigheter och sjukvården släpar efter.
“Det finns ingen vävnad i kroppen som är steril, vilket inkluderar reproduktiva vävnader och det ofödda barnet”, säger Seth Bordenstein, en biolog vid Vanderbilt University.
Idag vet forskningen att mikrober utgör en stor och viktig del av vår kroppsmassa, ett projekt som studerade detta i detalj lanserades år 2007 och heter ”The Human Microbiome Project”. Allt mer forskning ägnas åt hur människokroppens ekosystem fungerar och hur de påverkar hälsa eller sjukdom.
Man vet exempelvis att nästan 80 % av vårt immunförsvar sitter i tarmarnas goda bakterieflora. Genom att sköta om tarmfloran tar man hand om sin hälsa och förebygger sjukdomar.
Varje gång vi tar antibiotika slår det ut viktiga bakterier i immunförsvaret. Därför är det alltid en bra idé att återge kroppen goda bakterier genom att ett par gånger om året göra en probiotika kur. Cancer är starkt förknippat med ett försvagat immunförsvar. För att förebygga cancer är tarmfloran och ett starkt immunförsvar våra bästa allierade, men det är inte lätt idag att veta vad vi får i oss.
Allmänheten är inte tillräckligt skyddad av de institutioner som är ansvariga för tillstånd för gifter, kemikalier och tungmetaller.
Vad vi dock vet är att gifter och främmande ämnen ständigt ökar i vår omgivning. Det finns ingen kontroll över hur mycket som tillåts sammantaget.
Giftämnen och tungmetaller och syntetiska hormoner förekommer i den mat vi äter, i det vatten vi dricker, i de vacciner som ges barn och vuxna, i läkemedel, i rengöringsmedel, plaster, skönhetsmedel och i/på själva marken vi går på.
Här finns verkligen mycket att göra

Jag vädjar till Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen att bli klarspråkiga och högljudda om sina kunskaper och att de använder media på ett effektivt sätt för att sätta press på regering och ansvariga institutioner såsom Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. De sistnämnda släpar efter och är alldeles för benägna att ta hänsyn till de stora industrijättarna och deras kommersiella hunger istället för att värna om allmänhetens rättmätiga hälsointressen.
Jordbruksverket ger regelbundet tillstånd för nya försöksodlingar av genmodifierade grödor i Sverige
Man tar inte ställning till vad en kommersiell odling av GMO grödor får för långsiktiga effekter fastän man enligt miljöbalken bör ta etiska hänsyn när det gäller verksamhet med GMO (genmodifierade grödor).
Bland annat har man godkänt ansökningar från Syngenta Seeds AB om försöksodling med genetiskt modifierad majs och sockerbetor. Monsanto, Syngenta och Du Pont är förresten industrijättar som kontrollerar 50 % av världens producerade frön.
Man fortsätter alltså med GMO försök trots att man vet att sådana odlingar använder mycket mer bekämpningsmedel som förstör jordarna och belastar människors hälsa.
Man tillåter dessutom numera import av GMO foder av bl.a. majs GA21 (till köttproduktion). Än så länge får de inte odlas men jag antar att försöksodlingar kan undgå sådana paragrafer.
Man tillåter också alltmer användning av Roundup vars huvudingrediens är glyfosat.
Vad är problemen med GMO och glyfosat?

GMO-grödor kännetecknas av att tolerera herbiciden (växtbekämpningsmedlet) glyfosat som bland annat finns i Roundup och som ägs av det multinationella företaget Monsanto. Det betyder att man kan använda mer bekämpningsmedel i GMO odlingar och det är precis vad som sker. I de länder som har stora GMO odlingar har användningen av Roundup och andra glyfosat medel ökat katastrofalt. Alltfler länder rapporterar negativa effekter som registrerats för både miljö och hälsa.
Glyfosat är således det i särklass mest använda bekämpningsmedlet i världen, Det förekommer frikostigt i skogs och jordbruk men sprutas också på vägkanten, tågspår och gräsmattor i parker etc. i Sverige och i andra länder.
Det är en veritabel miljökatastrof. Användandet av glyfosat dödar nämligen alla växter i odlingen som inte har genen för tolerans av bekämpningsmedlet.
Jordbruksverket skriver i beslutet att:
“när ogräsbekämpningen blir mer effektiv (används mera) så kan det få en negativ effekt på den biologiska mångfalden (m a o, på normalsvenska betyder det att många djur kommer att dö). I ett landskap med intensiv odling kan ogräsen på åkrarna vara viktiga för pollinerande insekter och fåglar som fälthöns och sånglärka. Frön från ogräsen är en viktig del av fåglarnas föda.”
Vad man däremot inte nämner är att glyfosat är giftigt för djuren.
Naturligtvis gäller den ”negativa effekten” också människors hälsa. Vi äter ju den mat som så frikostigt har besprutats med glyfosat. Intressant nog är faktiskt glyfosat patenterat som en antibiotika, vilket betyder att det uppträder som en antibiotika och slår ut delar av tarmfloran. Glyfosatrester finns i den mat vi äter och vem som helst kan räkna ut vad det betyder för vår tarmflora. Glyfosatrester försvinner liksom inte bara så fort de kommer ner i vår mage.
Glyfosat skadar tarmfloran och blockerar enzymer

I en forskningsstudie utförd av dr Seneff har man funnit klara bevis för att glyfosat skadar tarmfloran och blockerar enzymer kroppen behöver för att avgifta cancerframkallande kemikalier. Glyfosat besprutad mat gör att du inte kan avgifta glyfosaten och inte heller andra cancerframkallande ämnen.
Seneff fann också att glyfosat stör kroppens förmåga att ta upp viktiga mineraler (kalcium, järn, magnesium, och mangan) vilket också kan bidra till cancer och andra sjukdomar.
Än värre är att det numera blivit vanlig praxis att bespruta växterna med glyfosat precis innan skördetid, vilket är tillåtet och sker även i Sverige. Sen äter vi dessa grödor i en eller annan form fastän det är väl känt att glyfosatrester är högst giftigt och gör människor sjuka i långa loppet.
Industrin har alltid hävdat att glyfosat inte utgör någon fara för människor eller djur eftersom det är vattenlösligt och förs ut snabbt med urinen, men detta är helt enkelt inte sant och man har upptäckt glyfosat i vävnaderna hos människor och djur.
Kemikalieinspektionen varnar med rätta för Roundup och menar att den blivit allt vanligare i det svenska moderna jordbruket.
Förra året presenterade Jordbruksverket, i samarbete med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, en rapport som behandlar påverkan av GMO med herbicidtolerans på de tre miljökvalitetsmålen; ”Ett rikt växt- och djurliv”, ”Ett rikt odlingslandskap” och ”En giftfri miljö”.
Där framkommer de ovanstående riskerna men Jordbruksverket motiverar beslutet för försöksodlingen med att den sker på en liten yta och under en begränsad tid. Därför tycker de att miljökonsekvenserna är försumbara. Tanken är väl att man så småningom inför GMO odlingar i Sverige i större skala. EU tillåter GMO odlingar.
För vem kan man undra är miljökonsekvenserna försumbara? Onekligen ett lättvindigt uttalande som visar på obegriplig okunnighet.
Ekonomiska intressen får ofta företräde Jordbruksverket skriver att nyttan med försöket (och det är inte det enda försöket) är större än riskerna. Det uttalandet påminner mig om hur Läkemedelsverket uttrycker sig om HPV vaccinet och den omdiskuterade Gardasilsprutan. Hur många har inte fallit offer för den sprutan?
Jordbruksverket motiverar sina tillstånd och fortsätter:
”Det är viktigt för den svenska jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrenskraft att det bedrivs försök för utvärdering och anpassning av tänkbara produkter för svenska förhållanden.”
De anser att grödor med tolerans mot bekämpningsmedel (GMO grödor) kan vara både bra och dåliga för en hållbar utveckling och menar att glyfosatpreparat har en mindre miljöpåverkan än andra bekämpningsmedel vilket är en lögn som de svalt från tillverkningsjätten Monsanto.
Alltför många seriösa vetenskapliga studier vittnar om motsatsen. Det finns inget som är bra vad gäller GMO och ökad användning av glyfosat och kan aldrig leda till en hållbar utveckling. Dessutom är det beklagligt att man anser ekonomiska intressen såsom konkurrenskraft ska ha företräde framför hälsorisker.
Glyfosat och cancer

Vi kan vi glädja oss åt en rapport som nylegen publicerats av självständiga vetenskapsmän som inte låter sig köpas av storindustrin. De har uttalat sig, klart och tydligt på uppdrag av The International Agency for Research on Cancer (IARC), som är en specialiserad Cancer organisation som arbetar direkt under Världshälsoorganisationen WHO. I mars i år, 2015, har de uttalat sig om ”fiorganophosphate pesticides” och huruvida de är cancerframkallande.
IARC-experterna har gått igenom cellstudier och har kommit fram till “att det fanns tunga evidens(bevis) för att glyfosat skadade cellernas genetiska information (genotoxicity), vilket i sin tur kan leda till abnormala/onormala cellfunktioner och kan leda till att celler blir cancerframkallande.”
Studierna visade också att glyfosat åstadkommer oxidativ stress (fria radikaler) i cellerna vilket kan leda till cellskador och höja risken att cellen blir en cancercell. Det förklarar och bevisar varför glyfosat kan leda till cancer.
Svenska myndigheter måste snarast möjligt ta konsekvensen av dessa resultat.
Man har alltså klassificerat glyfosat i kategorin Grupp 2A vilket betyder att man numera anser detta preparat ”möjligen kan leda till cancer”. Det är ett stort steg och bekräftar vad många inom miljörörelsen, självständiga vetenskapsmän och även jag varnat för under en lång tid.
Inte undra på att Monsanto inte låtit vänta länge innan man slagit tillbaka. Istället för att ta allvarligt på de hälsorisker som de uppenbarligen utsätter människor för säger, säger man följande:
“We question the quality of the assessment”, the vice president of global regulatory affairs for Monsanto, Philip Miller. “The WHO has something to explain.”
Undrar just vem som har något att förklara? Men, inget biter på denna industrijätte som oavbrutet skadar jorden och människans inre ”jordmån”.
Det är dags att allmänheten börjar kräva mycket hårdare regler för tillståndsgivning av preparat som uppenbarligen vi inte behöver och som ytterligare förgiftar vår planet.
Regeringen har tydligen fått upp ögonen för de allvarliga hälsorisker som människor tvingas utstå i sin vardagsmiljö. Glädjande nog har man beslutat att Kemikalieinspektionen ska vidareutveckla handlingsplanen för en Giftfri miljö. Den nya handlingsplanen gäller för åren 2015-2017. Här borde man även inbegripa en utredning om gifter och andra främmande ämnen som är cancerframkallande.
Cancer ökar för att vi blir alltmer förgiftade.
Avskaffa försöksodlingar av GMO och tillåt ingen import av densamma eller att GMO används till foder för djur avsedda för köttkonsumtion. Reducera eller helt enkelt förbjud användning av glyfosat.
Text och foto: Kerstin Unger Salén, blogg: Alltomcancer.com

Referenser
PubMed (2013): Glyphosate, pathways to modern diseases II: Celiac sprue and gluten intolerance
Glyphosate’s Suppression of Cytochrome P450 Enzymes and Amino Acid Biosynthesis by the Gut Microbiome: Pathways to Modern Diseases, Anthony Samsel and Stephanie Seneff
E-Mail: anthonysamsel@acoustictracks.net
Independent Scientist and Consultant, Deerfield, NH 03037, USA;
Computer Science and Artificial Intelligence Laboratory, MIT, Cambridge, MA 02139, USA
IARC Monographs Volume 112: Evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides
Lyon, France, 20 March 2015 – The International Agency for Research on Cancer (IARC), the specialized cancer agency of the World Health Organization, has assessed the carcinogenicity of five organophosphate pesticides. A summary of the final evaluations together with a short rationale have now been published online in The Lancet Oncology, and the detailed assessments will be published as Volume 112 of the IARC Monographs. Switchboard.nrdc.org
Regeringskansliet, “Ny handlingsplan för en giftfri vardag”
Naturskyddsföreningen: “Risker och effekter av bekämpningsmedel. De kemiska bekämpningsmedlen utvecklades för att effektivisera jordbruksproduktionen. Men tyvärr har de inte enbart effekter på skadegörare och ogräs. De påverkar också den omgivande miljön och kan innebära risker för hälsan”.
Jordbruksverket, “Godkända Genetiskt modifierade växter”
Jeffrey Smith ”Seeds of Deception” Responsibletechnology.org
Megan Westgate, executive director of the Non-GMO Project, and Courtney Pineau, assistant director of the Non-GMO Project
Aris A, Leblanc S, “Maternal and fetal exposure to pesticides associated to genetically modified foods in Eastern Township of Quebec, Canada”, Reproductive Toxicology, May 31, 2011 (4) 526- 33, Epub 2011 Feb/8).
Angående glyfosat och hälsorisker:
Dr Natasha Campbell-McBride är läkare och Master of Medical Sciences in Neurology and Master of Medical Sciences in Human Nutrition. Författare till åtskilliga böcker, bl.a. till den utmärkta boken ”Put your heart in your mouth”. Hon leder också verksamheten på The Camebridge Nutrition Clinic sedan år 2000.
Brandli D, Reinacher S, ”Herbicides found in Human Urine”
Ithaka Journal 1/2012: 270–272 (2012) Ithaka-journal.net
Editor: Delinat-Institute for Ecology and Climate- farming, CH-1974 Arbaz)
Delinat-institut.org, Ithaka-journal.net. ISSN 1663-0521 3
Assessing the safety and nutritional quality of genetetically engineered foods, John B. Fagan, Ph.D.
“The use of genetic engineering in agriculture and food production has impacts, not only on the environment and biodiversity, but also on human health. Therefore, thorough bio-safety assessment requires, not only evaluation of environmental impacts of genetically engineered organisms, but also assessment of the risks that genetically engineered foods pose for the health of consumers”.
The GMO emperor has no clothes
A Global Citizens Report on the State of GMOs – False Promises, Failed Technologies “